Hjälp vilka svängningar humöret tar. Från ledsen till jättedeprimerad till arg!!   Och om någon är snäll på jobbet, t ex, kan jag nästan bli tårögd..  Är så trött hela tiden. Barnet vill leka, "mamma tita dää!" (Mamma ska sitta där). Får dåligt samvete när jag lockar med en Kalle Anka-video för att kunna sjunka ner i soffan. Då kryper barnet oftast upp i mitt knä, så det är i och för sig härligt! Jag får inte ta ett steg ifrån det, eller börja laga mat, då kastar det sig efter mig och gråter och skriker. Reaktion efter separationen fortfarande?  Men, det är 3,5 år, det kanske blir mycket sånt ändå? Gud, jag måste läsa mina barnpsykologiböcker! Fick en så fin i julklapp av mamma "Fem gånger mer kärlek" av Martin Forster. Det stämmer. De senaste utbrotten har jag bemött med att försöka fråga vad det vill (men det kanske det inte ens vet själv) och sen ta upp den lilla sparkande illbattingen i famnen och hålla om, ömt och försiktigt. Då har det blivit lugnt, och så har vi bara kramats. Åå, älskar!!