Senaste inläggen

Av notreadytomakenice - 27 februari 2011 00:00

Jag vet att jag borde kommit längre. Jag vet att jag borde insupit tillräckligt med visdom från de som varit vänliga nog att lämna sina tassavtryck som kommentarer. Och det har jag. Nånstans. Men just nu är det dom sårade, ledsna känslorna som ligger överst, som vill ut. Och då finns bloggen där som en pyspunka. Jag vill ju inte att det ska sippra ut över Knyttet på dagarna. Som idag.  

Man märker att man varit på en någorlunda Ok deppnivå när man plötsligt sjunkit 3 snäpp längre ner. Orkar knappt titta upp ur hålet. Hade som tur var nåt att hänga upp dagen på idag annars hade det bara blivit Dvd och håglöst stirrande mamma för Knyttet. Hemska tanke.  

Vi bakade kaka som Totte, och vi tog bussen till en kompis. Hon hade en stund över på em för hennes man var borta. ...Mm, det är det som blir över för ensamstående. Förr blev vi inbjudna till trevliga middagskvällar, X:et, Knyttet och jag. Eller lek-eftermiddagar som gick över i melodifestivalskvällar. Eller pic-nicar, trevliga eftermiddagar i vänners trädgårdar. Nu får man den tid som blir över. Läser på Fb om de parmiddagar och spelkvällar dom har med andra par.  

Om det bara var Ett exempel, men det är mer regel än undantag. JAG ÄR INTE FARLIG! Jag kommer INTE att stöta på era män om ni bjuder in mig /och Knyttet/ på middag/fest!! Jag är så försiktig vad det gäller sånt så jag knappt vågar prata med en kille på fest, eller krogen om han har en ring på fingret eller setts i kvinnligt sällskap någon gång under kvällen, sån har jag alltid varit, och det borde mina vänner veta! Även om dom bara känt mig ett par år.

Ibland får jag sån ångest så jag inte kan andas. Tänk om jag inte träffar någon mer vettig kille? Om jag inte får några fler barn? Jag trodde faktiskt att jag hittat den som kunde uppfyllt båda. Jag var lycklig 2 korta veckor. Försökte ta det lugnt och se vad som hände, men en ynka sms-fråga stjälpte tydligen hela alltet. Då kan det inte varit rätt man för mig! Ska man inte kunna fråga en fråga?! Men jag börjar undra om den mannen finns över huvud taget som klickar med mig!!?? Jag misstänker STARKT att jag åtminstone befinner mig i fel stad! Trivs inte här heller. Mina närmaste vänner finns inte här. Min släkt bor inte här. Men mitt Knytt är född här och dess far är född och uppvuxen här. Så vad gör man? Flyttar jag så blir det långa, jobbiga resor för mitt lilla Knytt.  

 HERREGUD, vad glad jag är att jag har mitt lilla Knytt!! Jag som redan är 35+, vad skulle jag göra annars? Eftersom barn har varit det viktigaste för mig alltid. Jag är så lyckligt lottad! Jag har aldrig hoppats på popularitet, många killar, karriär eller mycket pengar. Jag har alltid drömt om att få barn, och gärna flera. Men hur det ska gå till att skaffa syskon till Knyttet det vet jag inte. Hur ska jag träffa nån? Folk är så distanserade här. Man kan inte prata med någon som man inte känner sen länge. Vad ÄR det? Den Brittiska Aristokratin?!? Det är ju absurt!!

Och snälla, säg inte att "Det kommer när du inte letar efter det", det är det dummaste man kan säga till en ensam, ledsen, ålderskrisande singel. Klart jag letar! Indirekt. "Håller ögonen öppna". Försöker vara "öppenn och intressant", "Har kul med mina vänner på krogen".
Men ni som bryr ert tillräckligt för att lämna ett tassavtryck -ni betyder skitmycket! Det är bland annat det som får mig att kämpa vidare just nu! Vad vore människan utan människan?

TACK!

  

ANNONS
Av notreadytomakenice - 26 februari 2011 00:00

Är så jäkla deprimerad ikväll. Suttit o gråtit i soffan så snor & tårar forsat  

Är faktiskt riktigt ledsen över att det inte blev nåt med killen det var på gång med. Det såg så bra ut! Han var gullig, uppmärksam och verkade intresserad. Och jag Var intresserad! Nää, vilken dag det varit! Blev dessutom ju mycket sämre gen! –när ska den här idiot-värken i halsenoch öronen gå över? 2 VECKOR utan att blir ett dugg bättre! Hur kan det bli så? Och så har det hållit på sen december, blivit lite bättre ett par, 3 dagar och sen sämre igen. Ok, jag har inte varit på topp humörmässigt direkt, men man behöver väl inte åka på varenda j-a virus för det. Har ögonfluss som inte vill ge sig också. Gnäll gnäll...

   Har tappat smaken sen ett par dar också, det är så himla trist. En kompis sa "Men du som vill gå ner lite i vikt! Vad bra!" Men det gynnar inte ämnesomsättningen att sluta äta, det vet jag efter mina år som ätstörd. Men det enda som går ner är typ nyponsoppa och macka. 

Det var också en av de jobbiga sakerna som kom med osäkerheten på killen -att jag blir viktfixerad igen. Som idag, när jag tänkte att jag kunde köpa en lite glass för att lena halsen och pigga upp mig när veckan har varit så Blä –då kommer de kritiska tankarna ”Gud, vad patetiskt! Är det det roligaste du har? Du måste sluta äta sånt! Du måste gå ner i vikt!! Han ville inte ha dig för att du är för fet! Kolla in den där Ändan!! Han Kanske kommer vilja ha dig igen om du går ner och tränar järnet NU!”  --men då blir det kortslutning i huvudet och jag orkar ingenting och kan inte tänka alls. Skiter i allt och kan inte ens fatta beslut om kvällsmaten ens. Fick bli Kelda-soppa. Som vanligt.

Och Knyttet satt och tuggade på en brödkant när jag gjorde välling och skrek till och började gråta. Jag tog upp det och tänkte att det nog bitit sig, men sen vart jag orolig för att det skulle fått i sig en glasbit eller liknande –sånt händer ju –det har man ju hört om! Kunde inte släppa tanken, men det var så trött, ville inte in i upplysta badrummet för att kolla munnen, ville ha välling och sova.Sen när det somnat hostade det flera gånger och gnällde och vaknade flera gånger…    

Men det kanske bara är att det inte är friskt än? Eller att det bet sig? Är det bara jag som får för mig såna där saker?   

Nä, måste sova nu. Försöka bli frisk. Godnatt alla!

ANNONS
Av notreadytomakenice - 23 februari 2011 22:15

Fortfarande sjuk! Men är så trött och håglös så jag har inte haft någon inspiration till att blogga. Blir ju baara depp då. Dippideppdepp..   Har så fruktansvärt ont i halsen sedan 10 dar (IGEN), men vårdc säger att det är virus, fick tjata mig till ett halsprov idag. Har ju inte råd vara hemma från jobbet mer. Knyttet är hos sin far. Behöver egentligen lugnet till att vila upp mig men saaaaaknar!!   


Tur man kan pigga upp sig med såna här! Andra tips på hur man piggar upp sig i vinterkylan mottages tacksamt!

  

Av notreadytomakenice - 18 februari 2011 22:51

SÅ jäkla sjuk fortfarande! Och blev SÅ dumpad igårkväll! Är SÅ ledsen!!!  

Av notreadytomakenice - 10 februari 2011 22:00

Ja, både sjuk, "sjuk" på vintern och knyttet har vinterkräksjuka. Inte mycket skrivet då.   

Har lyckats fylla år också. Ett år äldre bara sådär. Känner: "Herregudhurskadetgåvadharjaggjortmedmittlivbordeja
gintekommitlängreochnuärjagensamockså.

Jagsomvillhaflerabarnkommerjaghinnadetsåntkanmanin
testressaochjagharjuinteensnågonaspirant".

Stress-åt en stor påse godis när jag äntligen fick en stund för mig själv. Kunde inte sluta -"lika bra att äta upp det". Nä, det var inte lika bra. Ont i magen.  

Måste ta tag i mitt liv. Måste fylla i alla j-a blanketter från Försäkringskassan. Så sjuka som vi varit denna vinter så är det pengar "i" dom där kuverten. Men fy bubblan vad jag tycker dom är jobbiga! Måste få energin tillbaka och -äntligen- komma igång med träningen nu när jag är någorlunda frisk.   

Och man byter "Måste" mot "vill" så låter det mer positivt. Men det vette f-n om jag vill! ;)

Men jag hade en rolig födelsedagsfest.. och jag har någon att tänka på...

  

Natti!


Av notreadytomakenice - 6 februari 2011 23:00

Alltså... jag är förälskad!

Hur gick det här till?=)

  

Av notreadytomakenice - 1 februari 2011 22:30

Jag sörjer det som inte blev. Samtidigt som jag längtar efter att gå vidare. Längtar efter kärlek och lugn i själ och hjärta samtidigt som det fortfarande gör ont att tänka på drömmarna jag hade i mitt förra förhållande. Jag älskade ju honom, valde att försöka få barn med honom. I början vill man så gärna se det goda, och blunda för varningssignaler. Drömde om det klassiska, hus och det... Det kommer inte att bli så. Med honom. Ser på Knyttet och det är likt honom på många sätt, så vackra ögon. Ibland känns det lugnt i mig, och jag tänker att vad fint att han har en pappa som är närvarande och älskar honom, och att han längtar efter sin pappa. Men ibland är det jobbigt att han längtar efter sin pappa. Han var ju inte snäll mot Mig. Om han bara inte varit så elak och så aggressiv. Känner mig skygg och rädd inuti. Samtidigt lyckades han inte kuva my spirit helt, jag vågar ibland hoppas och drömma om kärlek och en solbelyst gräsmatta. Och jag försökte stå på mig. Och jag slog tillbaka.


  


Men det var inte ett hem för ett litet Knytt att växa upp i. Hoppas det får det bättre nu. Hoppas det blir ett bra hem hos pappan även om han skulle fortsätta med Ms Drunk/Smoke/Selfabsorbed...  


Men jag släpper det för nu.

Nu ska jag drömma om Knyttet, Kärlek och Sol   


Av notreadytomakenice - 30 januari 2011 20:30

http://www.youtube.com/watch?v=2SNcaa0zJU4&feature=player_embedded


You oughta know


I want you to know

that I am happy for you
I wish nothing but

the best for you both


A -younger- version of me
Is she perverted like me?
Would she go down on you in a theater?
Does she speak eloquently
And would she have your baby?
I'm sure she'd make a really excellent mother


'Cause the love that you gave that we made
Wasn't able to make it enough for you
To be open wide, No
And every time you speak her name
Does she know how you told me
You'd hold me until you died
'Till you died, but you're still alive


And I'm here, to remind you
Of the mess you left when you went away
It's not fair, to deny me
Of the cross I bear that you gave to me
You, you, you oughta know


You seem very well,

things look peaceful
I'm not quite as well,

I thought you should know
Did you forget about me, Mr. Duplicity?
I hate to bug you in the middle of dinner
But it was a slap in the face
How quickly I was replaced
And are you thinking of me when you f... her?


'Cause the love that you gave that we made
Wasn't able to make it enough for you
To be open wide, No
And every time you speak her name
Does she know how you told me
You'd hold me until you died
'Till you died, but you're still alive


And I'm here, to remind you
Of the mess you left when you went away
It's not fair, to deny me
Of the cross I bear that you gave to me
You, you, you oughta know


--- --- ----

'Cause the joke that you laid in the bed
That was me and I'm not gonna fade
As soon as you close your eyes, and you know it
And every time I scratch my nails
Down someone else's back I hope you feel it
Well, can you feel it?

And I'm here, to remind you
Of the mess you left when you went away
It's not fair, to deny me
Of the cross I bear that you gave to me
You, you, you oughta know
-that I'm here, to remind you
Of the mess you left when you went away
It's not fair, to deny me
Of the cross I bear that you gave to me
You, you, you oughta know !



Presentation


Bitter? No -Better!!

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< April 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ notreadytomakenice med Blogkeen
Följ notreadytomakenice med Bloglovin'

Gästbok

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se