Nu: Vågar inte gå ut på krogen. Skitnervös i de fall det händer. Ber kompisar gå med både dit och hem. Ska jag dricka nåt ber jag dem öppna flaskan (naturligtvis) framför mig och går med en tumme i flaskhalsen typ. Men behöver dricka för att få mod. Dricker för mycket. Drack sällan mycket innan, men nu gör jag det. Rädd för allt, rädd för taxibilar, män, att gå hem på kvällen, okända männsikor, m m.

När jag insåg att det faktiskt hänt något, att jag INTE hade druckit för mycket, att vi hade skiljts åt utanför puben vid 23-snåret och jag faktiskt inte varit hemma förrän vid 05-tiden, att jag hade blivit av med 1600 kr som dragits från mitt kort, och att jag inte har en aning om vad jag varit med om -då tog jag kontakt med vårdcentralen (som sa att det tyvärr inte var ovanligt, men för sent att hitta spår av drogerna -de försvinner på Ett Dygn. De sa att jag skulle ringa-), Polisen som sa att det inte rådde någon tvekan om vad som hänt och att jag måste komma och lämna en redogörelse, men först gå till-) Sjukhuset för att ta prover och dokumentera blåmärken m m). Det var SÅ jobbigt.

Poliskvinnan i telefonen var bra, och på sjukhuset var dom snälla (inte den första jag fick prata med, men läkaren var det)   men polismannen jag skulle lämna redogörelsen till var inte bra. Det kändes som om "Jag tror inte på dig, men jag tänker hålla masken någorlunda för Numer måste vi ju låtsas tro på tejerna som inbillar sig att dom blivit utsatta för nåt fastän dom har druckit för mycket".

Jag gick hem på skakande ben och skulle ta hand om Knyttet (hade ringt pappan, som hade fått ställa upp och hämta). Har fått skjuta undan allt och ta hand om Knyttet. Orkar knappt jobba, städar inte, fyller inte i blanketter, orkar inte ta kontakt med kompisar. Har sen, på kvällarna överätit, PROPPAT i mig kakor och godis för att döva, stänga ute, och när det inte hjälpt tillräckligt har jag druckit. Inte så mycket när jag har Knyttet, men jag är rädd. För jag kan inte låta bli varkendera.

Det var taxi som hade dragit alla pengar. Och jag fick till slut, via polisen veta taxichaufförens redogörelse. Och det får mig att tänka   

Vad ska jag hitta för mening? Vad gör jag för nytta?

Jag är värdelös och onödig. Knyttet har en äcklig skitmamma.    

Får fortsätta sen. Måste ta mig en dos "dålig sitcom +öl" för att orka med morgondagen. What a life..